Liv och rörelse i vårt hus

Ja det är det en hel del av.


Tonåringar kan verkligen höras! Och det kan småbarn också, minsann.


Just nu sitter jag och lyssnar på tonåringarna här som sitter och spelar monopol och lyssnar på musik samtidigt.


Sjunger högt och gärna samtidigt som de livligt diskuterar både det ena och andra.
















Småbarnen har tystnat nu och Emilio sover sen ett par timmar tillbaka. Han brukar smita in i vår säng när bollibompa börjar och somna där innan man hinner reagera.


Skönt att han somnar utan knussel på kvällen, men i gengäld vaknar han lite för tidigt på morgonen.





TUR att vi har så många barn att det kommer att vara liv och rörelse i huset lääääänge till!








Dagen började med att jag låg kvar i sängen för länge och höll på att komma för sent till personalmötet på jobbet.


Så himla skönt när det är sådär slappt på mornarna.


När jag kom hem hade vi lite fikabesök.


Linus och Mathilda var här med sina söta småttar, Nelly och Leo.


Mathildas bror var också med. Det var kul, för det var så länge sen vi träffade honom.








Eftermiddagen ägnades mest åt packning.

På torsdag ska Michaela och Alicia åka till Göteborg för att spela Gothia cup i innebandy.


Jag och Emilio åker med som suporters.:-)





En runda till Klippan på träning har vi också hunnit med.

En halvtimme för sent lyckades vi komma också.

Tonåring med lov har ingen hjärna konstaterade vi.;-)


Michaela trodde träningen började kl 18 men det visade sej att den började kl 16 och det kom hon på 15.40. Det tar 30 minuter dit och bilen behövdes tankas.


Ja, ja hon hann med det mesta av träningen iaf och värre saker än försening till träning har ju hänt.





Ronnie har kollat bilen lite noggrannare idag och konstaterat att vi inte blir så fattiga på den som vi trodde.


Batteriet var inte sönderfruset alls.


Det visade sej att det är en rem, som kasat ur läge, som driver både generator och servo.


Så en ny rem ska ordnas dit och den kostar strax under 500 kr. Inte så farligt i förhållande till vad det kunde ha varit.

Nu är det dags att tag i fröken duracell, som Anjelin kallas, och få henne i säng innan hon tjatar öronen av de andra barnen.

Kramar Helena