Det är väldigt bra uppfinning det där med öppna förskolan!
Vi i vår familj, eller mest jag och Ronnie då, har valt att inte ha våra barn på dagis.
Vi vill själva fostra våra barn och själva se deras fina framsteg. Och baksidorna får vi ju ta på köpet.;-)
Nu vill jag inte kritisera de som har barnomsorg till sina barn, för alla gör sina val efter sina behov och önskningar.
När våra två äldsta barn var små kunde vi inte alltid välja utan de har varit lite grann på dagis när det behövts. Men när vi fått Nikita, och efter det, har vi haft möjlighet att göra detta, förr oss, alldeles underbara val. Vi jobbar båda två, men inte samtidigt. Det funkar toppenbra för oss.
Man får en hel del kritik angående ett sådant här val.
Det vi främst får höra är att barnen behöver vara på dagis för att bli sociala och att de behöver vara där för att hänga med bra i undervisningen i skolan.
Kan nu med, facit i hand, säga att det verkligen inte stämmer!
Nikita är tio år och går i fyran. Har inga som helst problem inom några områden alls i skolan.
Det blev en väldans lång parentes innan jag kom till varför öppna förskolan är så bra. Typiskt mej!
Eftersom vi valt att ha barnen hemma är det ju vårt ansvar att se till att de får den stimulans och sociala träning de behöver. Och det är där öppna förskolan kommer in.
Där har de lite sångsamling, lite pyssel och mycket lek.
Man lämnar inte barnen där utan man ska vara där tillsammans med sina barn. Och det är en vinst även för föräldrarna, tycker jag.
Vi är ett gäng mammor som har gått där med våra barn ganska länge nu. Jag längtar lika mycket som barnen dit, för att träffa mina vänner där.:-)
Visst har jag väl nämnt mina vänner i "tetantsgänget"?
Det är gänget med mammor från öppna förskolan som också träffas då och då utan barn. En kväll ibland på en pizzeria i byn eller liknande. Bara att få sitta ner och äta tillsammans med goa tjejer och prata en massa skit. MYCKET trams blir det och roligt är det!
Idag var vi iaf där och lekte. Tyvärr är Emilio fortfarande inte riktigt frisk så han fick vara hemma med Ronnie.
Anjelin tyckte det var toppenkul där, som vanligt.
Nu ska jag agera frisör till en av Michaela och Alicias kompisar. Återkommer till bloggandet lite senare ikväll.
Kramar Helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar