Bilen är packad!

Nu laddar jag för barnloppisen.
Ja den är inte förräns på lördag men det händer så mycket innan dess så det finns ingen annan tid att göra det på.
Just i detta nu sitter jag och väntar på min kära vän Cajsa som kört snart 70 mil idag för att komma hit.
Imorgon åker vi till Gekås i Ullared.
Direkt när vi kommer hem är det dax att åka och göra i ordning för loppisen.
Cajsa ska också vara med där.
Det är en av anledningarna till långfärden hit.
Härligt tokiga människa!

Så idag har jag bara förberett och packat bilen.
Tvättat och hängt ut i det fina vädret.
Och så har vi besiktigat den lilla bilen och det blev ingen rolig historia.
Den sabla bilen är verkligen ett måndagsexemplar!
Som om man vill lägga 3800 på en bil när det snart är salg?!
Men, men, det får ju gå.

Livet är ju inte alltid en fest, men ganska ofta.;-)

Kramar Helena

Inköpsrunda med den bästaste mamman!

Tog en inköpsrunda idag.

Destination nummer ett var Net on net.

Inte min typ av butik, men vill man ha något får man ibland fixa det själv.

Så med en fin väbeskrivning tog vi oss dit, jag och min mamma.

Ett nytt fint objektiv till min kamera inhandlades.

Bjuder på bilder nedan som är fotade med den nya objektivet.

Vad tycks?

Än har jag inte kunnat testa det fullt ut då det går att zooma ganska mycket.

På paradorkesterns konsert på lördag ska det få bekänna färg lite mer.

Sen drog vi vidare till väla och stadium för att byta några skor som jag beställt på nätet.

Himla stort där nu så vi packade in oss i bilen och susade till det mer behagliga Familia.

Där köpte jag vars en vinterjacka till Alicia och Michaela.

Himla trevligt att de var 20% extra rabatt just idag på ett redan ok pris.

Och ungefär där var väl shoppingkassan och orken slut.

En liten fika med Anna-Ida och Teolin senare styrde vi kosan hemåt igen.

En himlans mysig dag med den bästa mamman i världen!

Lite bilder då...

Kramar Helena

Tröttmössa

Trött är ordet idag.
Har haft en mycket närgången Emilio i sängen i natt och sömnen blev inget vidare av det.
Men jag piggnar nog snart till av det fina vädret som är utlovat idag.

Igår var det personalmöte på jobbet.
Fint besök fick vi då goa Emma kom på besök med allra sötaste Moa.
Åh så liten och söt den tösen är!
Mysa bebis är inte dumt, det.

På kvällen var vi på föräldrarmöte i Anjelins klass.
Alltid roligt med första föräldrarmötet för ett barn i skolan.
Roligt att se vad det är för föräldrar dör och hur just det barnet har det i skolan.
Anjelin är, som bekant, en bestämd dam och hon håller sina fröknar sysselsatta.
Men hon är också en sprudlande liten tös som är omtyckt av alla.
Skönt!
Igår var hon lite hängig och det är hon idag med. Men till skolan ville hon ändå.
Vi får se om hon orkar hela dagen.

Nu får jag väl dra igång mej själv med en dusch.
Dagen bjuder på fullt ös och förmodligen återkommer jag ikväll.

Kramar Helena

Söndagen som försvann

Glömde helt enkelt bort att blogga då.:-)

Drog iväg till Helsingborg med Christel för att beöka en utförsäljning av märkeskläder till barn.
Det lät väldigt intressant i annonsen.
Men ack vilken besvikelse.
Jag hittade inget som var intressant och spenderade inte en krona.
Vi beslöt oss för att kolla in outleten i Hyllinge när vi ändå var på shoppinghumör.
Hittade dock inget där heller.
Efter en runda inne på familia konstaterade jag att jag endast spenderat pengar på en lunch.
Ovanligt men ganska ok ändå.;-)

Kvällen var lugn i hemmet med barn som laddade inför en ny skolvecka.

Idag är det måndag och solen har visat sej stora delar av dagen.
Helt underbart!
Emilio och jag var på öppna förskolan på förmiddagen.
Alltid mysigt att vara där.
På kvällen var det innebandydax för Alicia.
Seriepremiären närmar sej med stormsteg.
På söndag är det dax.

Nu ser jag fram emot en vecka med fint väder.
Lite trevlig shopping, besök av en god vän och lite loppis.
Hoppas ni ska ha det lika bra som jag!

Förresten var det ju mätning och vägning idag.
Veckans resultat är - 0.4 kg och - 2.5 cm.
Totalt -3.4 kg och 13.5 cm.

Ganska nöjd, men vill bli lättare.

Kramar Helena

Jobbat lite.

För första gången på en och en halv månad har jag jobbat på mitt jobb igen.
Kändes toppenbra!!
Nu ska jag ha semester ett tag till och sen drar allvaret igång på riktigt.

Började dagen med en rask promenad i det fina vädret.
Det är så himla skönt att ta den där promenaden.
Känna att man rör på fläsket lite och rensa hjärnan på samma gång.

Senare åt vi tacos tillsammans och därefter åkte jag till jobbet.

En riktigt trevlig lördag!

Kramar Helena

Glömde ju dagens bild.

Väldigt syskonmatchade i dag i katvig och villervalla.

Ja då var det fredag igen..

Som vanligt rusar veckorna förbi.
Men jag tycker ändå att jag njuter av tiden och fyller den med saker jag gillar.
Tillsammans med det där tråkiga som man inte gillar men måste ändå, ni vet.
Tvätten och allt sådant.
Idag har vi städat lite och jag, Anjelin och Emilio har handlat.
Jag tycker det är mysigt att handla med de när man inte ska ha så mycket.
Det är intressant att höra deras tankar och resonemang i affären.
Fick ju ha hem de där standard helgsakerna.
Chips, läsk och tacogrejor.:-)
Tacosen kommer vi dock att äta imorgon.

Har också haft en diskussion med lilla fröken bestämd om varför hon vägrar att använda sin jacka.
Varje morgon vägrar hon jackan och jag får i stort sett tvinga henne.
Med det här kassa vädret måste hon ju ha jacka på sej.
Idag trilskades hon även i skolan och fick stanna inne på rasten för jackvägran.
Hon ser ju till att fröknarna har något att göra iaf.;-)
Så nu har vi nog löst problemet.
Jackan hon har nu är en anorak och hon vill ha en jacka som har dragkedja hela vägen.
Hon är ju en förståndig liten dam som kunde berätta att det blir lite för varmt ibland när man inte kan knäppa upp jackan.
Jackjakten har börjat och förhoppningsvis har jag hittat en lämlig skaljacka som vi snart kan få hem.

Soffan är ikväll full av Michaela och hennes kompisar.
Alicia är på fritdsgården och Nikita tittar på tv i vårt sovrum.
Småttarna somnade utmattade innan kl 20.
En mycket lugn och trevlig fredagskväll med andra ord.

I morgon ska jag jobba några timmar och det ska bli riktigt roligt.
Har ju inte jobbat på mitt jobb på över en månad.

Kramar Helena

Kan man önska?

Kan man det?

Och få det till att gå i uppfyllelse?

I så fall önskar jag av hela mitt hjärta att Nikita slipper att ha ont mer nu meddetsamma.

Nu är min gräns nådd.

Vill inte att hon ska ha det så här mer!

Idag hade hela skolan friluftsdag.

Alla var på idrottsplatsen tillsammans.

Barnen skulle gå en runda anpassad efter ålder.

Femmorna skulle gå 5.5 km och Nikita insåg redan när infon om den här dagen kom ut att hon inte skulle kunna genomföra detta.

Jag skrev en lapp till hennes fröken angående detta, vilket borde vara uppenbart även för henne.

I min lilla värld inbillade jag mej att hon kanske tänkt till och kanske, möjligen hittat på något litet som Nikita kunnat fylla sin dag med istället.

Eftersom jag är en kontrollmamma åkte jag dit en sväng för att kolla att min tappra unge hade koll på läget.

Det hade hon men var MYCKET uttråkad.

Hon hade fått vänta på idrottsplatsen medans alla andra gått sin runda...

Det fanns ju andra klasser där som hade olika aktiviteter under tiden så i brist på annat sprang hon ikapp med killarna lite och spelade lite fotboll.

Ja jag förmodar att även ni kan gissa hur benen mådde när jag kom...

Vädret underlättar ju inte heller för henne.

En annan tjej, som jag vet har reumatism, fick följa med och stå på vätskekontroll och fixa och greja med annan personal.

Är det skillnad på diagostiserad värk och icke diagnostiserad?

Eller är det skillnad på lärarnas engagemang?

Eller är det jag som inte gjort nog?

Nåväl.

Tösen var ju, som vanligt, glad och nöjd så jag åkte hem igen.

Nikita tillbringade givetvis eftermiddagen och kvällen i soffan under en filt.

Det är en sabla tur att Nikita är en glad och tapper tjej och aldrig deppar ihop!

I hemmet har det under dagen kommit en ny tv.

Den andra pajjade med hjälp av blixten och det har varit ganska tomt utan den.

Vi har ju en i sovrummet men det blir lite trångt där när alla vill titta.:-)

Och så bjuder jag er på en bild på de två små monster som för tillfället retar gallfeber på oss alla.

De hittar på så mycket bus så att vi blir tokiga.

Det är tur de är så söta så att man kan tycka om de ändå.;-)

Igår fick Emilio en ny fleece att ha nu i höst.

Jag gillar den jättemycket och det gör han också.

Kolla bara så fin han blev i den!

Här är vi på väg till kyrkis idag.

Nu ska denna trötta mamman slänga sej i sängen snart.

Hoppas ni alla har det bra.

Kramar Helena

Dagar fyllda av träffar med goda vänner.

Jag har så goa vänner!!
Det är härligt!

Igår efter den sedvanliga månadshandlingen kom Marie-Louise med sina små killar, Casper och Wilmer.
Emilio tyckte det var jätteroligt att leka med Casper.
Han har ju mest tjejer omkring sej, så när det väl kommer en kille och vill leka så är det ju super!

På kvällen var det dags för träff med bästaste tetanterna.
Kvällen gick jättesnabbt som alltid när vi ses.

Dagen idag böerjade med loppisplanering med Christel och Kristina.
Snart är det dax.
1 oktober har vi vår barnloppis.
Christel hade sina små godingar, Tage och Elvira med sej.
Återigen var Emilio lycklig för att han fick någon att leka med.

När det var dax för middag här kom inbjudan till lekträff på eftermiddagen.
Emilia stod för den med goungarna Elizia, Elviz och lille Leviz.
Så plötsligt var vi ett gäng på fyra mammor och en hel drös ungar.
Roligt!!

Nu är det lugnt i huset.
Småttarna sover och Nikita tittar på TV.
Michaela och Alicia är på fritidsgården.

Nu vet ni vad jag hittat på.:-)
Hoppas ni alla har det bra!

Kramar Helena

Nu blir det snart semester.

I somras när jag hade semester ändrade ju cheferna på den planen.
Nu när jag avbrutit min tillfälliga jobbutmaning kom plötsligt chansen till semester tillbaka.
Och den chansen tar jag såklart!
Så nu jobbar jag bara på lördag och är sen ledig resten av månaden.
Det ska bli SKÖNT!

Har idag varit en sväng på jobbet för att kolla schema och tider och sådant där.
Annars har det inte hänt så mycket idag.
Skolbarnen har varit lediga och det enda måstet idag har varit innebandy i Klippan för Alicia.
Om två veckor är det dags för seriestart.
Spännande!!

Imorgon börjar allvaret igen.
Skola för alla skolbarnen och kyrkis för lillebroren.

Och så är det ju den 20nde imorgon och jag måste verkställa mitt ständiga tvångsbeteende.
Jag måste alltid storhandla den 20nde.
Har gjort det i massor av år och det bara är så att jag måste.
Kylen ekar tom så det behövs verkligen.:-)

Eventuellt är det tetantsträff på kvällen också och DET ska bli roligt!!

Förresten var dags för för vägning och mätning idag.
På fyra veckor har jag gått ner tre kilo och minskat elva centimeter runt magen
Känner mej nöjd.
Och vet ni vad?
Jag kan ha Alicias skinnjacka nu.;-)
Känns väldigt bra!

Kramar Helena

Söööööndag!

Inledde dagen med en snabb promenad här på grusvägen.
Himlans skönt!
Sen har vi bara varit idag också.
Härligt!
Alicias kompis åkte hem.
Michaelas pojkvän också.
Och så kom Nikitas kompis och sov över istället.
Supermysigt!

Har tillbringat eftermiddagen med att röja på ovanvåningen.
En himla röra är där.
Om två veckor har vi barnloppis och till dess måste jag ju ha fått ordning på sakerna.:-)
Tidspress kan vara bra.

Imorgon är alla skolbarnen lediga utom Michaela som går i skolan i annan kommun.
Får se vad vi hittar på då.:-)

Kramar Helena

En dag att göra inget på.

Det är så himla skönt att ha sådana dagar ibland.
Jag tror minsann att jag beroende av det.
Att bara kunna ta det lugnt.
Ta en runda med dammsugaren eller hänga lite tvätt om man vill.
Eller bara strunta i det om man vill det.
Slappa i soffan med små och stora barn eller drälla omkring ute om det är väder till det.
En sådan dag har vi haft idag.
I morse var det bara jag, Ronnie och småttarna hemma.
Inte förrän på eftermiddagen började de större barnen komma hem en efter en.
Nikita var jättenöjd med klassresan, men ganska trött.
Som förväntat.
Alicia hade en kompis med sej hem och just nu underhåller de mej genom att sjunga sing star.
Mysigt!!
Michaela kom hem som avtalat, men åkte sen på fest.
Vi gruffade väl lite åt det beslutet men man får ju också tänka på att hon är 17 år.
Det är ju då man ska vara ute på vift.
Hon har lovat att sova hemma iaf.

Ikväll har vi tittat på fångarna på fortet och barnen har ätit lördagsgodis.
Nu sover de nöjda och glada.
De tre yngsta då.

La ni märke till att bara barnen åt lördagsgodis?
Jag som är gottegris nr 1 i vanliga fall.
Alltså verkligen totalt sockerberoende och en person med MYCKET dåliga vanor vad det gäller onyttiga saker.
Jag har nu tagit tag i mitt liv.
Tro det eller ej.
Men efter låååång tid av missnöje över min alldeles för runda kropp bestämde jag mej för att göra något åt det.
Jag började planera redan i våras men bestämde mej för att börja vid skolstarten nu här i höst.
Jag har inte velat skriva om det här i bloggen innan, för misslyckandet kanske hade blivit onödigt stort då.
Men än så länge är det inget misslyckande.
Jag äter mycket lite kolhydrater och inget socker.
Och jag fixar det toppenbra och utan felsteg.
Eftersom jag också var totalt beroende av cola zero så valde jag att tillåta colan när jag tog bort allt annat.
Men faktiskt dricker jag oftast bara ett glas på kvällen nu.
Det räcker liksom.

Reslutat har jag också sett.
Efter tre veckor hade jag gått ner 2,5 kg och det är ju inte jättemycket.
Men jag hade också minskat 7 cm i midjan!
Riktigt nöjd är jag!
Nu har det snart gått fyra veckor och det är lika spännande att väga och mäta varje gång.
Vi får väl se var vi landar på måndag morgon.:-)

Så nu vet ni om mitt projekt också och jag har ännu större anledning att sköta mej.;-)

Kramar Helena

Svar på kommentarer.

Ni är några få tappra som kommenterar mina inlägg ibland.
Ni får gärna bli fler.:-)

Iaf så funderar jag på hur jag bäst svarar er.
Hittills har jag svarat som en kommentar till samma inlägg.
Men det vet jag av egen erfarenhet att maninte alltid ser.
Så nu testar jag denna varianten istället.
Att svara i ett eget inlägg på några kommentarer.
Ni får gärna tycka till.

En 6barnsmamma:
Du kommenterade inlägget den 12e september.
Håller med dej om att tonårstiden kan vara tuff men måste säga att vi förskonade så här långt. En och annan diskssion blir det ju men det haed kunnat vara så oändligt mycket värre.:-)
Jag tror man vinner mycket på en tät och nära kontakt med sina barn från start.
Tack för dina ord.

Kristina och Mia:
Ni kommenterade gårdagens inlägg och jag tackar så jättemycket för era ord!
Det känns som att jag tagit rätt beslut och jag går stark ur det här med.
Jag vet att jag egentligen är stark men man känner sej inte så himla stor på jorden i ett sådant läge.
Det ni skriver betyder mycket för mej. Bara så ni vet.


Fortsätt gärna att kommentera.:-)

Kramar Helena

Då var det fredag igen, då.

Veckorna rusar hela tiden fram.
Lika fyllda av liv, varenda en.

Idag smet jag och Emilio in till bästaste Cecilia på Annacill.
Supertrevligt som alltid och som vanligt finns där hur mycket som helst som man vill ta med sej hem.
Emilio tyckte att vi var ganska tråkiga.:-D

När vi kom hem lyckades han och Anjelin hitta på så maxat med bus så att vi alla slet våra hår.
Vad sägs om att rymma till grannen ett antal gånger?
Stänga in en kattunge i lekstugan?
Blanda kattmat och vatten till katterna ute i stallet?
Göra geggamoja blandat med kattmat i lekstugan innan katten stängdes in?
Lägg till detta att de springer omkring som galningar och bara skrattar och busar.

Man blir ju skogstokig!

De fick iaf inte vara ute mera.

Framåt kvällen började de större barnen ge sej iväg åt olika håll här.
Michaela skulle till pojkvännen, som vanligt.
Men efter förra helgens diskussioner så var det inget snack alls.
Hon kommer hem imorgon för att vara hemma någon del av helgen.
Alicia åkte till fritidsgården och sen vidare till en kompis för att sova över.
Nikita är på klassresa.
Vi belutade, alla föräldrarna, att de skulle få åka nu istället för till våren.
Då är det ändå så mycket som händer och klassen splitras för att de ska komma i nya klasser i sexan.
Så nu är de på en gammal skola och sover över tillsammans.
Imorgon ska de på något liknande fångarna på fortet.
Blir säkert supermysigt!

Och de där små monstrena somnade när vi tittade på idol och de fått lite chips.
De är bra söta när de sover!;-)

Kramar Helena

Jag trodde jag var stark...

Jag fick en utmaning.
Hade inte så mycket val utan tog den.
Det kändes spännande och givande.
Att få ta hand om lilla Wilda var en vinst.
Jag tyckte det kändes bra och jag tror jag har gjort mitt jobb som jag ska.
Men ibland så är inte hjärnan och hjärtat överens.
Hjärtat tyckte inte att jag fixade det här jobbet.
Mycket känslor från när vi miste vår lilla Emilia började krypa ifatt mej.
Hjärnan sa att jag fixar det här ändå.
Det gick så bra så.
Wilda är ju en mysig tjej att vara med och jag trivdes med hela jobbsituationen.
Till sist vann ändå hjärtat den här kampen.
På jobbet funkade jag men inte annars.
Den här veckan har varit tuff.
Mycket känslor och tankar.
Vad är rätt och vad är fel?

Att ge upp är inget för mej.
Jag slutför det jag har tagit mej för.
Men här tog jag mej vatten över huvudet.
Jag kan inte slutföra.
Fast jag vill.

Hjärtat får vinna över hjärnan denna gången.
Jag förstår att för min egen skull måste jag avsluta mitt jobb hos Wilda.
Jag är tacksam för den tiden jag hade där.
Kommer att bära med mej Wilda i mitt hjärta.

Nu ska jag tillbaka till mitt vanliga jobb igen.
Och tillbaka till mej själv igen.

Kramar Helena

En helt vanlig måndag.

Som började med en del pussel och slutade med lite pussel till.
Men i det stora hela har vi haft en ganska bra dag.

En mycket trött mamma steg upp kl 6 när klockan ringde.
Ibland är det tungt att vara mamma, konstaterade jag igår.
Vi har fått några väldigt kloka och relativt lydiga barn.
Oftast diskuterar vi oss fram till beslut som alla är nöjda med. Även om någon ibland är mindre nöjd än någon annan så brukar vi vara ganska överens utan några vildare diskussioner.
Men även våra barn måste ju ibland testa gränser och försöka få bestämma själv någon gång ibland.
Själv tycker jag att de bestämmer rätt så mycket och att vi bara föröker guida de till de bästa besluten.
Nåväl, igår utspelades flera mycket högljuda diskussioner mellan mej och en av tonåringarna.
För att göra en lång historia kort så var vi mycket oeniga och jag vet inte om vi är eniga i sakfrågan än, men inte ovänner iaf.
Livet med tonåringar är både upp och ner...

Eftersom jag alltid vill göra rätt och bara vill mina barn deras bästa så blev väl sömnen därefter inatt.
Även om jag tyckte att jag gjorde rätt så gillar jag inte när barnen är ledsna och arga.
Inte gjorde det saken bättre att Emilio börjar bli förkyld och tyckte han skulle ligga nära, nära mej och sova.
Som krydda på det hela mådde inte heller den stora tonåringen bra heller inat så det vara bara att gå upp och vara behjälplig där med.

Så, som sagt, en trött mamma var jag kl 6.
Började jobba kl 7 och undrade hur jag skulle orka dagen.
Morgonpusslet innebar att barnen fick klara sej själva i morse.
Som tur är behöver inte Michaela åka med bussen förräns kl 9 på måndagar.
Det innebär att Ronnie med nöd och näppe hinner hem och kan ta hand om Emilio.
Men det funkar iaf och det är ju inte varje dag och inte ens varje vecka.

Kvällspusslet var inte så invecklat.
Bara att två barn har vars en aktivitet i vars en ort på samma tid.
Skönt när vi är hemma båda två på kvällen så att vi kan köra vars en unge.:-)

Nu väntar lite ledighet och det är alltid trevligt.

Kramar Helena

Syskonmatchning

Nu har ni fått så mycket text av mej i flera dagar, så nu får ni lite bilder istället.

Och vad är bättre än goa ungarna och fina kläder?;-)

Ett av mina absoluta favoritmärken är Nova star.

De har nyligen släppt sin höstkollektion och som vanligt var där mycket fint.

Idag har tre av våra barn valt att ha likadana kläder.

Mycket nöjda var de med sitt val.

Jag tycker också att det fixade sina outfits mycket bra!

Kläderna finns att köpa i bästaste butiken

http://annacill.se

Ja, på en massa andra ställen med, men det är där jag shoppar.

Kramar Helena

Fredag igen.

Var tiden vägen?
Tycker det är måndag och fredag för det mesta.

Både Alicia och Nikita har varit hemma från skolan idag.
Alicia är förkyld och Nikita har ont i benen.
Anjelin har varit i skolan och är så nöjd, så nöjd.
Men hon är verkligen trött när det är fredag.
Skolan tar på krafterna.
Emilio har varit och lekt med Elizia och Elviz några timmar idag medan jag har varit iväg.
Tur man har snälla vänner omkring sej!

Ikväll har vi bara myst och tittat på idol.

Kramar Helena

Vet inte...

.... vad jag ska skriva.
Har haft fullt upp idag.
Men inte så mycket att dela med mej av, tror jag.

Michaela är på sin praktik och stormtrivs.
Det är så härligt att hon är helt uppfylld av det hon får göra.
Handledaren och de andra verkar göra ett bra jobb och hon får göra vettiga saker.
De verkar också ha en tanke bakom sitt sätt att vara och det gillar jag skarpt!
Idag hade hon tex sagt att hon inte är så bra på engelska.
Vad händer?
Jo hon fick en text om bromsar på engelska med sej hem för att läsa och sen svara på tre frågor.
Så förbaskat himla smart!
Hon får verkligen jobba och det vill hon ju. Inte bara titta på för att hon är tjej.
Det blir ju lätt så annars.
Och det är bra att de lär henne jobba på ett sätt som passar hennes litenhet.
Många varma kramar till alla de killarna i den verkstaden.
Inte för att de läser här, vad jag vet.
Men iaf.

Nikita har ont...
Ringde och orkade inte gå hem efter skolan.
Det gör hon nästan aldrig och bara när det är nödvändigt.
Åh vad jag skulle vilja ta bort det onda.
Vi har bestämt att hon får vara hemma i värmen imorgon och vila.

Ja något annat har jag nog inte att bjuda på idag.

Kramar Helena

Glömmer visst blogga...

Ser ju nu att jag glömde skriva här igår.
Som det kan bli.

Jag var ju ledig och det var så skönt!
När tjejerna gått till skolan och jag kört Emilio till kyrkis var jag hekt ensam hemma.
Ronnie körde med Nikita till provtagningen. Det var dax att kolla sköldkörtelhormonet igen.
Så jag passade på att ha besök av bästaste Matilda halva dagen.
Åh så mysigt!
Att kunna sitta ifred och bara prata och umgås är vi inte så vana vid.
Det brukar ju springa omkring ett ungar hos oss när vi träffas.
Så TACK MATILDA för en mysig dag!!

Resten av dagen blev väl lite för kaosig, men ändå ok.
Glömde ett möte på mitt gamla vanliga jobb, men de var snälla och ringde mej så att jag kunde åka dit iaf.
Och så var det ju lite hämtning av barn och så där.

Idag har jag och Nikita varit i Lund.
Det var en svajig färd dit eftersom det blåste halv storm och vi körde pytteliten Kia.
Men dit kom vi i rättan tid ändå.
Ja och resultatet denna gången var väl inte så mycket mer upplyftande än andra gånger.
Kanske tar de det hela på lite större allvar nu när värken funnits på samma sätt i ett helt år.
Vi träffade både läkare och sjukgymnast.
Och nya reumatismprover togs.
Min kära lilla unge var helt slut efteråt.
Först en läkare som känner och klämmer där det gör ont.
Och sen en provtagning som vi inte var beredda på.
Ovanpå detta en sjukgymnast som provade olika rörelser och övningar som gjorde jätteont.
Stackars, stackars...
Fast de är jättebra där i Lund.
Tro inget annat.
Jag önskar bara att Nikita slapp ha så ont och att de kan komma på en lösning.
Planen nu är att vänta på provresultat.
Förmodligen göra en muskelbiopsi.
Sen utgå från detta och se vad som händer.
Känns lite grann som ruta ett, men har ändå en liten gnutta hopp om att något ska hända.

Som plåster på såren åkte vi inom väla och gjorde två viktiga saker.
Åt på McDonalds såklart.
Och så ett besök i leksaksaffären.
Något måste man få bestämma när man inte gnäller och bara är så duktig!

Imorgon är det fotografering på skolan.
Det har varit stora diskussioner om vad tjejerna ska ha på sej då.
Gissa vilken av de som är värst och mest bestämd?
Tonåringen?
No way!
Den lilla fröken duracell her self.

Detta fick jag slängt i ansiktet när jag kom hem idag:
VA?!
Förstår du inte att du måste köpa en ny klänning som jag kan ha på mej i morgon?
En skolfotoklänning!!

Ja vad svarar man på det?
Jag försökte ju förklara att jag hade tänkt att hon kunde ha en ny fin tröja som finns i garderoben och ett par snygga jeans till.

Tjo vad jag kunde glömma det!

KLÄNNING har man på skolfoto.
Därmed basta!

Så nu har vi jämkat och dealat.
En klänning i garderoben dög.
För min del så kvittar det egentligen vad hon har på sej på fotot. Jag vill bara att det ska vara något som hon passar i.
Fotot lär förmodligen bli bra oavsett för hon är ju inte speciellt svårfotad, men lite klädtokig är jag ju så lite tanke vill jag ju ha med klädseln ändå.;-)

Nåväl.
Nu är vi båda nöjda och glada.
Tur att inte alla våra tjejer är så bestämda.

Kramar Helena

Två katter till har flyttat hit.

Ja det är rena kattinvationen här nu.
Men jisses så söta de är!
Michaela och Alicia frågade för ett tag sen om de fick ha katter i stallet.
Jag svarade ja och tänkte att det nog var mest löst snack.
Att jag aldrig lär mej att mina tjejer sällan kör med sådant...
Så nu är det då tre små katter som bor i vårt stall och jag hoppas verkligen att de ska göra rätt för sej i vinter.:-)

Idag har det varit jobb för tredje dagen i rad.
Nu är jag ledig lite och det gillas skarpt!

Har också hunnit köra Alicia och Ida till innebandyn i Klippan.
Alltid kul att titta på när de tränar och se hur de utvecklas.

Kl 20.00 var det dax för IDOL.
Det följer vi noga varje säsong i det här hemmet.
Fast de är allt lite tokiga nu i början av uttagningarna.

Nu väntar den tradiga tvätten på mej.
Bara att ta tag i den.

Kramar Helena

Guds ord

Det har vi fått idag.
Så nu vet allt om syndernas förlåtelse eller hur det nu var.
Jag kan inte låta bli att undra varför det ska vara så negativt i kyrkan?
Jag tycker om postiva saker.
Fina psalmer om glädje och roligt som händer.
Om jag nu ska gilla några psalmer alltså.
Jag kan kanske uppskatta att gå i kyrkan kring jul, när det är lite mer upplyftande musik där.
Vad prästen predikar om lyssnar jag sällan på.
Jag har andra saker i mitt huvud som är betdligt intressantare att lyssna på och fundera kring.
När jag nu lyssnade tyckte jag mest det verkade som att man skulle passa sej förbaskat noga så att man verkligen skötte sej enligt guds vilja.

Nu är det inte så att jag för mitt egna höga nöjes skull har gått till kyrkan idag.
Var det någon som trodde det?
Då känner ni inte mej så väl.;-)
Alicia ska konfirmera sej till våren och ska nu gå och läsa, som det heter.
Inskrvinig lades naturligtvis i anslutning till gudstjänsten så att man inte kunde smita alls.
Lovar att jag letade kryphål en bra stund.

Men nu är det gjort.
Damen är inskriven i musikgrupp och ska vara där varje tisdag.
16 gånger ska hon gå i kyrkan fram till i maj och jag hoppas inte att hennes mamma behöver följa med varje gång.
Då finns det ju risk att ämnena i mitt huvud att fundera på tar slut så att jag måste höra prästens babbel.
Detta kan inte ske.

Hoppas ni förstår att jag skriver med glimten i ögat och dömmer ingen annan för dess tro eller åsikter.

Jobbat har jag också hunnit med idag.
Men inte så mycket mer faktiskt.
Ännu en jobbdag imorgon och sen är det minsann lite ledigt för mej.

Kramar Helena

En katt har flyttat in.

Eller egentligen har den flyttat ut.
Michaela och Ronnie tål ju inte katter men ändå har Michaela skaffat en liten kattunge som nu får bo i fd sadelkammaren i stallet.
Den har egen ingång, modell liten, så att den lätt kan gömma sej för läskiga djur eller galna ungar.
Söt som attan är den också!!

Jag hämtade Michaela hos Jimmy efter jobbet och då kom den där lille katten med hem som ett litet extra bagage visst.
Men visst ska man ha katt när man bor på landet?

Så nu har småttarna varit strängt upptagna utomhus ikväll.
Dels med katten och så med att studera grannens nya grisar som går i hagen precis intill vår tomt.

Dessutom har min mamma och kusin Julia varit här på besök ikväll.

Nu har iaf lugnet lagt sej här och mamman ska strax sova för att orka upp till jobbet imorgon.

Kramar Helena

Lugnt....

Det är så lugnt här hemma om dagarna.
Emilio roar sej själv eller så pratar och pratar och pratar han om allt möjligt.
Det är så roligt att lyssna på honom när han berättar om allt möjligt.
En livlig fantasi har han, precis som alla sina systrar.
Barn är fantastiska.
Och det säger jag som håller på att gå i taket varenda kväll just nu.
De små är helt toppade om kvällarna.
Antagligen är de helt slut av allt drag det är för de nu jämfört med det lugna sommarlovet.
Men när de ligger där i sängarna och sussar sött så är allt bus glömt igen.

Meningen var att jag och Emilio skulle åka på Våxtorps marknad i förmiddags, men det regnade så vi tog en mysstund i soffan i stället.

Resten av dagen tillbringades mest ute i det ganska fina vädret som kom sen.
Eller iaf barnen var mest ute.
Jag roade mej med det vanliga inomhusjobbet i ett hem.

Michaela åkte iväg med kompisar efter skolan.
Alicia följde också med kompisar efter skolan och sen till fritidsgården.
Nikita gick hem till farmor när skolan var slut för dagen.
Så här är det tomt...
Alicia har dock hittat hem igen.

Skänker en tanke till min allra goaste mormor idag. Hon skulle ha fyllt år idag.
Saknar henne alltid...

Nu väntar det jobb i tre dagar så det är väl lika bra att jag nattar mej själv snart.

Kramar Helena

Snälla, underbara vänner.

Glömde berätta om det roligastepå hela dagen ju!!
Jag blir helt rörd och varm i hela hjärtat bara jag tänker på det.

I en grupp på facebook, Lilla Egos grupp, utlystes en tävling.
Man skulle nominera någon som man tyckte förtjäna att vinna helt enkelt.
Med en motivering såklart.
Och man fick inte tycka att någon skulle vinna pga av en sjukdom eller något sådant.
Här är en länk till gruppen, om någon blir nyfiken.
http://www.facebook.com/messages/722206109#!/groups/lillaego/

Jag blev nominerad av tre av mina allra bästa vänner!

Matilda skrev:
Jag vill nominera Helena Christiansen :) Tänk att man kan träffa så underbara människor över nätet och att det bara klickar, tack för det Helena. Hur mycket hon än har med sitt där hemma så har hon alltid tid att lyssna på andra utöver sin stora familj. Hur mycket tid kan egentligen en människa ha ;) eller handlar det kanske om att ta tillvara på tiden. Helena har varit ett stöd för mig många gånger gällande olika saker och jag uppskattar det så! Hon har ett stort hjärta och man känner sig alltid så välkommen hos henne. Jag vet hur mycket hon haft med diverse saker själv den senaste tiden och hon skulle behöva det här som en liten uppmuntran. Förhoppningsvis värmer bara nomineringen lite :)

Cajsa skrev:
redan innan jag läste Matilda nominering va mitt bidrag helt klart: Helena Christiansen. Hon må vara liten på jorden ;) men har ett hjärta större än smålland.En helt fantastisk mamma och vän som jag har haft lyckan att träffa över nätet i vuxen ålder.. Att vara mamma är ibland tufft oavsett om man har ett el som Helena 5 underbara barn.. Att se sina barn ha ont smärtar särskilt som man inte får ett svar varför, att "slåss med skolor, sjukvård och annat tar energi men hon har allt en kram på lager.Hon är inte på något sätt perfekt men många "ekorrfamiljer" skulle ha mycket att lära av Helena och hennes familj, för inget i det stora hela spelar någon roll om man inte vårdar det man har närmast och det gör hon på det bästa satt man kan ♥

Mia skrev:
Direkt när jag läste om din tävling gick min tanke till Helena Christiansen. Som övriga som nominerat henne skriver jag detsamma;vi träffades på nätet och det klickade direkt.Helena dömer aldrig någon, stöttar, kommer med reflekterande synpukter och tar hand om sin stora familj ( och även xtra medlemmar). Hon finns för de som behöver henne och jag förstår inte hur hon gör-kanske för att hon prioriterar det som är viktigt här i livet; familj och vänner, relationer som hon bygger och underhåller..Jag har lärt mig mycket från Helena och skulle bli så glad om hon fick en uppmuntran!


Alltså vilka vänner jag har!!
Jag hoppas att ni förstår hur mycket ni betyder för mej och vad glad jag blir av detta.
Tack snälla ni!!

Kramar Helena

Ensam hemma...

Vad konstigt det kändes.

Alla tjejerna var i skolan, Emilio på kyrkis och Ronnie på jobbet.

Och här satt jag.

Här fanns massor att göra så jag var inte sysslolös, men blev liksom inte färdig till något.

Till sist ignorerade jag städning och tvätt och gick en rask promenad i solskenet.

Det var härligt!

Efter att jag hämtat Emilio och vi hade ätit middag så gick vi ut igen.

Man får ju passa på när det är soligt och skönt.

Vi gick för att möta Anjelin när hon kom med skoltaxin.

Våra barn får åka skoltaxi till skolan och det är väldigt bra när man bor som vi gör.

Det tråkiga är att det är 800 meter till uppsamlingsplatsen och så långt vill vi inte att Anjelin ska gå hem själv så det blir ändå till att passa tiden och hämta.

Men, men. Det funkar bra ändå och det är skönt att kunna gå och möta upp henne.

Eftersom vädret var så bra idag så tog vi oss en kvällspromenad också.

Emilio var ganska motvillig till att blir fotad så det fick bli lite smygbilder.

När vi går en runda som ska vara lite kort, så brukar vi gå och plocka harsyra.

Mumsigt värre tycker både Emilio och Anjelin.

En viss liten fröken Anjelin är då inte svårfotad...

Man brukar säga att ögonen är fulla av bus och det är de även på Anjelin.

Men ser ni hur även hela ansiktet är fullt av bus trots att ögonen inte är öppna?

Buketten med harsyra användes som pålägg på mackorna till kvällsmaten.

Det är idé som Emilio kläckt och som hållt i sej länge.

Tokiga ungar!!

Kramar Helena