Skollov är det bästa!

Jag skulle göra så mycket idag.

Hade tänkt tvätta, städa och åka till öppna förskolan.

Tänkte även att jag både skulle gå min snabba runda och gå en runda med barnen och kameran.

Av detta har jag gjort inget.

Och det är jag inte det minsta ledsen för.

Jag har istället legat i min säng lite för länge i morse bara för att jag kunde.

Sen har jag tillbringat tid med skolbarnen i hemmet.

Något man sällan får till när det är skolvecka med allat annat som ska hinnas med.

Att bara sitta vid köksbordet och svamla om diverse saker är ju härligt.

Ja sen har vi ju givetvis hunnit tjafsa om vanliga oenigheter och jag har varit taskiga mamman som inte låter katten bo inomhus.

Men det får man väl ta det med.;-)

Nu är det så lugnt, så lugnt här.

Michaela och Alicia är på fritidsgården.

Nikita är på bio med några kompisar.

Emilio deckade visst nu igen utan att jag hann gå upp och lägga honom.

Anjelin tittar på tv, men ska strax sova hon med.

Bilden ovan tog jag innan idag på den där två små busfröna.

Anjelin envisades med att traska omkring i sina nya vinterstövlar halva dagen idag.

Tur att hon gillar de.:-)

Kramar Helena

Puttes återkomst.

Jag har ju tidigare berättat att Michaela och Alicia skaffat katter.
En liten svart och vit Putte och två små spräckliga sötnosar som jag alltid glömmer namnen på.
Kan bero på att de byter namn ibland.;-)
För ungefär en vecka sen försvann Putte.
Vi alla har saknat honom mycket för han är den kelnaste av de där små ulltussarna.
Men eftersom de bor utomhus och vi bor på landet så är det lätt hänt att räven kommer och tar de eller att de springer iväg och blir överkörda någonstans.

Men ibland är slumpen en trevlig vän.

Idag när vi var på hantverksmässa nere i byn för att Nikita och Michaela skulle spela med sina orkestrar träffade vi Yvonne som tidigare körde skoltaxin här.
Vi pratade om lite allt möjligt som man gör.
Plötsligt sa Yvonne att hon kört förbi vårt hus häromdagen och en bit ifrån hade hon tagit en paus och då stött på en liten katt.
Katten var mycket kelen och ville absolut följa med i bilen.
Eftersom det inte fanns några hus i närheten tog hon med sej katten hem för att sen kunna leta rätt på ägaren.
Vi beskrev Putte och döm om vår förvåning när det visade sej att det var han!

Yvonne och hennes granne, som tagit hand om Putte den här tiden, kom och lämnade honom nu ikväll.
Kändes hårt att ta tillbaka katten när de fäst sej vid den, men han är ju vår så vi gjorde det ändå.
Nu har vi dock ett litet problem.
De har haft honom inomhus och det är ju inte meningen att han ska vara det här.
Än så länge så vägrar han gå ut och Michaela har nog lite svårt för att tvinga honom.
Vi får väl se hur det här går.

Tänk vilken slump att vi började prata med Yvonne!
Och att hon stannat just där och då när han var vilsen.

Ödet....

Kramar Helena

Små barn med nya tröjor.

Genast i morse skulle nya tröjor på.

Det är så roligt när barnen gillar det de får.

Dock har de lite svårt för att stå still när man ska fota de.:-)

Under dagen har lite olika vänner tittat in och det är alltid trevligt.

Övrig tid har jag slappat som attan.

Nu ikväll kikar jag på det första programet av "Så mycket bättre".

Flera artister som jag gillar är med denna säsongen.

Jag gillar också upplägget som innebär att artiserna utmanas i att sjunga varandras låtar.

Och så att det inte är under stora flashiga omständigheter utan i litet, charmigt och personligt format.

Till skillnad från igår är det mycket lugnt i det här hemmet ikväll.

Igår var ju stora delar av Michaelas kompisgäng här och tittade på film.

Det var fullt i sofforna och det är mysigt.

Idag är de på annat håll och i soffan sitter bara Nikita och hennes kompis, Madicken.

Alicia har redan gått och lagt sej för att ladda inför innebandymatchen tidigt imorgonbitti.

Så ha en mysig lördagkväll, ina vänner.

Det ska jag ha.

Kramar Helena

Salgbakis!

Ja jösses!
Jag känner mej bakfull.:-)
På tok för lite sömn och vätska är väl anledningen.
Känner mej överkörd av en ångvält, men det var det värt.
Har ju problem med lederna ganska ofta och att rota i lådor och sitta på golvet i timmar är väl inte det ultimata då.
Men vad gör det?
Roligt var det ju!!

Tack tjejer för en superbra dag!!

Kramar Helena

Vill ni se?

Vad jag har fyndat, alltså?

Två fina luvtröjor till Anjelin och Emilio.

Tre t-shirts och en klänning till Anjelin

Fyra t-shirts till Emilio

Jag är nöjd med min dag!!

Kramar Helena

Att åka på salg.

Det är en upplevelse utan dess like.
Helt galet är det, men roligt.

Igårkväll kom fyra tjejer hit och sov över.
Kl 2.50 ringde klockan och jag var allt annat än pigg.
Men när man ska något roligt är det alltid lättare att gå upp.
De andra tjejerna och jag gjorde oss i ordning och packade in oss i bilarna.
3.50 hämtades Anna-Ida, 4.05 var det Monicas tur.
4.30 träffade vi hallandstjejerna inne i Helsingborg för lite omplacering i bilarna.
4.50 tog vi färjan över till Helsingör.
Sen följde en galen och tokig bilfärd som ledde oss till Holbaeck och småfolks lagersalg.
I beckmörkret satt vi oss tillrätta i den redan befintliga lilla kön utanför lagerlokalen.
2½ timme innan öppning.
Ibland undrar man vad man håller på med...
Till sist slog klockan 9 och vi fick rusa in i den välfyllda lokalen.
I dörröppningen blir man tilldelad en säck och sen är det bara att stoppa på sej av de fina kläderna.
Sen ägnas många timmar åt att sortera ut godbitar, kolla runt igen efter fina kläder, prata skit med trevliga vänner och rota runt lite till.
Långt om länge köar man ut ur kaoset och ger sej hemåt med sina fina fynd.

Ja ungefär så ser en salgdag ut för er som inte varit med.
Ja, jag vet att det låter galet, men det är så fantastiskt roligt!

Väl hemma väntade två små goa ungar på att få mysa och titta på idol.
Den ena somnade innan det började och den andra strax efter.:-)
Soffan var full med tonåringar som tittade på film.
Trevligt med fullt hus och skönt att vara hemma.

Kramar Helena

Väntar....

Snart kommer gänget.
Fyra goa pölsekäringar från lite olika håll i södra Sverige.
Imorgonbitt, tiiiiidigt, drar vi mot grannlandet Danmark för salg.
Billiga barnkläder av märket Småfolk är det som gäller.

Så nu har jag laddat med go mat för kvällen.
Danska dinarer i väskan tillsammans med matsäck.
Och chokladen, som annars är standard, är utbytt mot ölkorv.:-D
Kan ju inte sabba dieten för en salg.
Eller hur?

Ha det bäst!

Kramar Helena

En tuff vecka...

Men en rolig vecka!
Igår var det jobbdax igen.
Fjärde dagen i rad, som jag tidigare skrivit.
Bara en kort arbetsdag, men ändå.
Kvällen tillbringades med ett trevligt gäng, med många skratt.
Fick nästan ont i magen av allt skratt, faktiskt.

Idag drog jag och Emilio till öppna förskolan.
Han behövde leka lite, tyckte jag.
Själv hade jag hellre stannat hemma egentligen, men vad gör man inte för den lille killen?
Efter middag hemma som snälla Ronnie lagat körde jag till Helsingborg.
Annacill hade lagerrensning och jag brukar ju hjälpa till lite där.
Nu var det verkligen läge för lite assistans.:-)
Vi hade lådor med kläder verkligen överallt!
Kl 17 började det och strax efter drällde det in folk.
Himla roligt!!
Det är utförsäljning där även imorgon men då har jag annat för mej.;-)

Nu är det snart dax för denna mamman att sova lite.
Behöver samla lite sömntimmar inför fredagens utflykt som startar kl 3.45.
Men mer om det imorogn.:-)

Kramar Helena

Ja jisses vilken dag...

Att åka till Ullared och gå på gekås en hel dag med brukarna på mitt jobb är jättekul!
Men det är ett tufft jobb att vara på gekås även utan brukarna.
Atta vara där med de är dubbelt arbete, men ett trevligt sådant.
Nu har de alla fina nya kläder och en massa annat fint.
Alla var glada och nöjda efter den trevliga dagen och lika trötta allihop.:-)

Jag insåg idag när jag kom hem att jag jobbar imorgon med. Fyra dagar i rad då.
Hur tänkte jag?;-)
Jag som är ledighetskommitén själv.
Men jag tar igen det sen men många lediga dagar i sträck istället.
För nästa vecka är det höstlov och det ska bli mysigt!
Blir nog bra med lov då för den här veckan är helt fullproppad med gören.

Hoppas på att jag kan få tid att gå ut och fota lite nu innan hösten är slut.

Håll tummarna!

Kramar Helena

En tuff liten kille

Längesen det visades några bilder i bloggen tycker jag.

Så här kommer några på min tuffa lille kille i nya jeans.

Han växer så det knakar så det var bara tvunget att gå på jeansjakt.

Dessa fina hittade jag.

Så här cool kan man vara när man ska gå ut.

Den här outfiten shoppades också.
Coola svarta jeans och en förbaskat snygg skjorta.
Emilio gillade den skarpt.
Speciellt luvan.:-)

Helgen sprang iväg!

Har avverkat ett jobbdygn och det gick minsann hur snabbt som helst.
Innan jobbet, igår, så hann vi ha besök av Ronnies mamma och två av hans syskon.
Riktigt mysigt!
Sen åkte Ronnie och Alicia iväg på innebandymatch i Fjälkinge.
Det blev vinst igen och det är ju alltid kul!

Efter jobbet, idag, så har vi mest myst och gjort inget.
Att göra inget är betydligt trevligare än vad det låter.:-)

Och så det bästa av allt idag!
Nu har den lilla efterlängtade bebisen kommit!
Mathilda och Linus har fått sin lilla Tindra.
Nelly och Leo har fått sin lillasyster.
Grattis till hela familjen.

Nu ser jag fram emot att få mysa bebis snart.:-)

Kramar Helena

Ronnie 40 år!

JA herre jösses vi börjar bli gamla!
Eller kanske inte?
Jag nojar iaf lite över att inte vara nåt på 30 år längre utan att fylla 40.
Men det är ju ett par år tills dess, så jag får väl ta och njuta av ungdomen lite till.;-)

Idag är det iaf min kära mans födelsedag och det har krävts en hel del smusslande för att få till hans födelsedagspresent.:-)

För att ni ska förstå måste jag berätta att vi inte brukar ge varandra presenter speciellt ofta. Inte vid födelsedagar och vid jul heller.
Men nu ville jag ge Ronnie en kaffemaskin för han har velat ha det ett tag men vi har inte köpt någon.
Det bör också tilläggas att vi har totalt gemensam ekenomi vilket innebär ett gemensamt konto för alla våra pengar och då också full insyn och kontroll på våra pengar för båda.
Inte för att Ronnie brukar ha koll eller titta var pengarna blir av, men för att han inte skulle se mitt inköp av kaffemaskin så har jag i två månader smusslat undan pengar till detta.
Ett litet göre men jag lyckades.:-)
Så igår när jag, som vanligt den 20nde, åkte på månadshandling skulle jag då också försöka ta mej till netonnet och inhandla maskinen.
Här får ni en omständighet till då.
Jag hade tittat ut den här maskinen sen länge, men när jag väl fått ihop pengarna var de slut på netonnet, där de är billigast.
Lite panik fick jag och började googla.
Hittade lite olika alternativ, men det är baske mej en djungel!
Men iaf så hade de nu fått i de igen så jag kunde åka dit och köpa en.
Krånglet tog då inte slut där heller.:-D
Jag fick inte in maskinen i skuffen på bilen så jag fick sätta den i framsätet.
I baksätet hade jag ju placerat alla åtta matkassarna ju.
Ni har sett en liten Kia picanto va?
En sådan har vi och den är LITEN.:-)
Så..
Hur skulle jag nu få hem den här lådan utan att han skulle se vad jag köpt?
Jag löste det genom att ringa Alicia för att hela tiden få rapport om var i huset han befann sej och när han vände ryggen till smet jag in på gården och lastade över kaffemaskinen i den andra bilen.
Sen snabbt fram till ytterdörren och lasta av varorna.
Oskyldig som ett vitt litet lamm.
Jag klarade det!:-D
Tur att Ronnie sen skulle iväg en sväng så att vi kunde plocka in lådan och slå inden och gömma den.

Jösses vilket meck!
Men det var det väl värt.
När han fick frukost och skönsång i sängen i morse var fullständigt överraskad över presenten.
Och glad.:-)

Så idag har det firats hela dagen.
Middag med Linus och Mathilda som fortfarande inte fått sin bebis.
Sen smörgåstårta med mina föräldrar och Ronnies syskons mamma.
Supermysigt!!

Dagen har avslutats med att hämta barn på disco och fritidsgård.
Nu är det bara tvätten kvar.

Glömde förresten berätta om morgonens äventyr!!
Vi vaknade kl 5 i morse av hunden skällde som en tok!
Han gör det iblnad när det springer något djur förbi eller så, men det här var något annat.
Han bara skällde och skällde.
Till sist gick Ronnie ut och kollade.
Då smet mina föräldrar iväg från gården.
De hade varit och hissat en flagga i flaggstången här.
Ett roligt påhitt men de hade inte räknat med vakthunden.:-)

Hoppas ni också har haft en bra dag!

Kramar Helena

En matkasse

Det är vad som upptar mina funderingar ikväll.
Imorgon är det åter dax för månadshandling och det är så skönt att få påfyllt med mat och allt.
Men det är ett tungt jobb att bära hem allt till den här familjen.
Idag fick jag ett mejl om att citygross ska börja med matkasse.
Det innebär att man för 599 kr får, hemkört till dörren, fem middagar i veckan för fyra personer.
Oftast är vi inte fler än så hemma på dagen så det hade ju räckt. Och om inte annat så får vi komplettera med matrester eller annat om det behövs.
Jag tycker det verkar finnas många fördelar med detta systemet.
Det blir fisk, kött, färs, chark och kyckling varje vecka med färska grönsaker och annat till.
Man får färdiga recept att följa och slipper således fundera på vad man ska äta.
Maten kommer hem till dörren.
Månadshandlingen blir inte så tung.
Några nackdelar har jag inte direkt hittat än.

Om vi ska prova detta gör vi nog det varannan vecka så att man kan äta andra rätter den andra veckan.

Tål verkligen att funderas på detta!
Är riktigt dugen på lite variation på maten här framför allt.

Är det någon av er som provat något liknande och har någon åsikt?

Har fyllt dagen med öppna förskolan, möte på jobbet och lite träff med Anna-Ida och Teolin.
Och så väntar och väntar och väntar vi på Mathildas och Linus lilla bebis som bara envisas med att inte födas. Den verkar trivas bra där inne i den fina magen.
En vecka över tiden är det nu och verkligen dax för vräkning!!:-)

Håller tummarna för att den kommer imorgon.

Kramar Helena

En väldigt trevlig dag, minsann.

Fylld av olika träffar med olika vänner.
Vad bra man kan ha det.:-)

Nu väntar sängen på mej.

Kramar Helena

Hoppsan hejsan vad dagarna springer iväg!

Söndagen försvann så fort så att jag glömde blogga.
Emilio började dagen med att tala om för mej att jag skulle ringa till den andra Matilda så att han kunde få leka med Ella.
Eftersom Matilda och Ella bor i Ljungby och har en bit att köra till oss och att det dessutom var söndagmorgon sa jag att jag inte kunde göra det.
När jag lite senare startade datorn kom han skuttande och bad mej skriva till Matilda istället då.
Han ville ju faktiskt leka med Ella ju!
Snälla mamman skrev och blev inte så lite förvånad och glad när Matilda svarade att de ville komma på en lekträff på eftermiddagen.
Emilio blev såklart också väldigt nöjd.:-)
Så där gick den söndagen till den helt oplanerade lekträffen.
Härligt!

Måndagen gick också i en rasande fart.
Jag kände mej duktig och gick en morgonpromenad.
Det kan också ha berott på att vågen inte visade neråt utan lite grann uppåt idag.
När jag kom hem hade vi redan besök.
Linus, Matilda, Nelly och lille Leo var det som var morgonpigga idag.
Efter en stund var det dax för öppna förskolan och fotografering.
Fotot på Emilio blev väl ok, men inte mer.
Han är lättfotad i vanliga fall men idag vet jag inte vad det var med honom.
Dessutom är hans frilla helt tokig nu när håret är på utväxt.
Men han är ju söt och go ändå så det funkar ju iaf.:-)

Kvällen och natten ägnas åt arbete.
Hoppas på en lugn natt på jobbet så att jag kan ta igen lite sömn från förra natten då liten duracell inte kunde sova.

Kramar Helena

Oboy, vilket vackert väder.

Solen skiner idaaaag!

Eller ja, inte nu precis, men den gjorde det iaf.:-)

Idag har det varit en sådan där skön lördag då vi har kunnat göra lite som vi vill.
Inga större måsten.
Och så en stor fin sol på himlen som gör att livet känns mycket lättare.
Jag började dagen med en rask promenad tillsammans med Alicia.
Kallt som attan men så himla skönt!
Efter frukost och en dusch så var jag redo att dra igång dagen.

Här skulle städas lite inför Nikitas tjejkväll, men det sköt vi upp lite.
Alicia, jag och Michaela drog istället ner till byn och tittade på Alicias skolkompisar som spelade innebandy.
Tidigare spelade även Alicia i det här laget men av lite olika anledningar valde vi ju att flytta henne till Åby IBK i Klippan.
Efter dagens studiebesök är jag fortfarande lika nöjd över det valet.
Men det var roligt att se hur tjejerna hade utvecklats.
Efter matchen gick Alicia till en kompis.
Jag och Michaela stannade och tittade på en match till.
Härligt att kunna vara lite spontan ibland och bara göra som man vill tillsammans med de stora tjejerna.

När vi kom hem så låg de två soffpotatisarna, Nikita och Julia, kvar i soffan och tittade på tv.
Där hade de legat sen igårkväll.
Men vi fick lite fart på de med till sist.:-)

När det väl blev kväll så hade vi hunnit städa lite, fixat tacos till tjejgänget och lite annat plock.
Jag och Emilio gick en sväng i skogen också i det fina vädret.
Man måste ju faktiskt ta vara på solen när den visar sej.

Nu är det fullt ös på fem elvaåringar i vardagsrummet.
Nikita är så glad, så glad och tycker det här är toppen.
Och hon är SÅ väl värd det!

Michaela har puttrat iväg med trallen och är på fest hos en kompis.
Alicia sover över hos kompisen hon gick till innan.
Lilla fröken duracell är kvar hos farmor.
Nu saknar jag henne rejält! Har inte träffat henne sen i onsdags ju.:-(
Lillebrollan han snarkar gott i min säng.:-)

Ledig helg är så skönt!!

Och vet ni vad det bästa är?
Att morgondagen är lika ledig.

Kramar Helena

Home sweet home

Nu är vi hemma igen!
Allt har gått bra i Lund, men det är förbaskat skönt att vara hemma.

Vi kom ner till Lund i lagom bra tid men stötte på problem.
Parkeringshuset var fullt.
Vad göra?
Alla ni som känner mej vet att jag har lokalsinne som en höna och noga lär mej vart jag ska ta vägen.
När det då inte går att följa planen blir det jobbigt.
Som tur är har jag ögonen med mej ibland och hade faktiskt sett skyltar till ett annat parkeringshus som vi kunde parkera i.
Att sen hitta till barnsjukhuset från det parkeringshuset fixade sej faktsikt också.:-)

Uppe på avdelningen fick vi ett rum och under eftermiddagen fick vi prata med sköterskor, läkare och även en narkosläkare angående biopsin och sövningen.
Nikita kände sej väl förberedd och jag med.
Gillar verkligen folket där på sjukhuset.
Kl 10 ungefär planerades det för att Nikita skulle till op och skulle därför fasta från kl 4 på morgonen.

Natten gick bra trots stenhård säng till mamman.;-)

På morgonen fick Nikita ingen frukost såklart.
Istället fick hon emlasalva på både händer och fötter.
Allt för att underlätta sticket som skulle göras för att kunna söva och sätta dropp senare.
Men så blev det som det gärna blir på sjukhus.
Det blev rörigt i bokningarna på op och Nikitas tid flyttades fram.
Efter en låååååång väntan så kördes hon istället in där kl 14.
Då hade hon inte ätit eller druckit sen kvällen innan.
Damen i fråga är ju snäll och foglig men man kan icke tvinga henne till något.
Hon hade fått ett löfte om att få lugnande och SEN stickas.
Därför kunde varken jag eller någon annan övertala henne att få sätta ett dropp under förmiddagen när man upptäckte att det drog ut på tiden.
Det får gå utan konstaterade hon bara...
Och det gjorde det ju.

Kan berätta att när vi stod i slussen in till op hade denna mamman ordentligt med spagetti i knäna och när tösen väl var sövd och jag fick gå tillbaka till avdelningen skakade jag som ett aspelöv.
Det hela funkade dock hur bra som helst och min reaktion berodde enbart på spänningar och min egen rädsla och ångest.
På rummet medan jag väntade slank det ner ett par bitar mörk choklad för mycket för att min diet ska vara nöjd, men vad gör en nervös mamma för att lugna sej?
Efter ca en timme fick jag komma till uppvaket där min sovande lilla unge låg, så lugnt.
Allt hade gått bra och lite senare vaknade hon och mådde efter omständigheterna bra.
Dock kunde man ju märka att det behövdes tankas lite vätska och så småningom ätas lite mat för att hon skulle bli sej själv igen.

Nikita var SÅ sugen på att äta och åt allt som serverades henne.
Detta resluterade givetvis i illamående.
Så bra att vi var just på sjukhuset då för då kunde hon ju få en tablett för illamåendet.
Vid det här laget var klockan 19 och det bestämdes att vi stannade en natt till.
Jag hade ingen lust att asa ut Nikita i mörkret hemåt när hon inte var helt ok än.
När detta var bestämt somnade hon nöjd i sängen.

Då insåg den ytliga mamman att resten av familjen skulle skicka Anjelin till skolan utan att ha fått direktiv ang kläder och annat.
Oj, oj, oj...
Ringde så klart hem och styrde upp lite, men vet fortfarande inte vad tösen haft på sej idag eftersom hon åkte till farmor direkt efter skolan.
Men jag har kommit en bit på vägen i att släppa kontrollen och tänker inte kolla upp det heller.;-)

I morse var Nikita som vanligt igen bortsett från att hon såklart hade ont i sitt ben, mer än vanligt.
Så efter frukost och snack med två av läkarna på avdelningen fick vi åka hem.

Och det jag ska skriva nu borde jag inte säga till någon alls. Men jag bjuder på det. Vet fortfarande inte hur det gick till men hände gjorde det.

Sakta men säkert tog vi oss till det där okända parkeringshuset, var översens om att vi gick in i rätt dörr och rätt våning.
Bilen var borta!
Helt säkert!
Vi gick både upp och ner i p-huset och den var verklgien inte där.
Ringde hem till Ronnie, men vad skulle han göra?
Ringde något nummer som stod där i p-huset men den mannen ville inte heller hjälpa mej att hitta min bil.
Jaha, vad gör man då?
Med en unge som knappt kan gå, lite packning, flera mil hem och ingen bil?
Tja vi samlade väl ihop oss.
Tog oss till ingången och tog bilvägen in.
Och vips!
Där var bilen.
Rätt siffra stod på hissdörren vid bilen, men den siffran stod också där vi TRODDE att bilen var.
Som sagt, ni och ingen annan heller borde få veta det här.
Men jag är en generös person.;-)
Vad som hände vet jag inte, men vi hoppade lyckliga in i bilen och drog hemåt.
På vägen hem fick Nikita ett utlovat Happy meal.
Det är vad damen nöjer sej med som lön för ett otroligt bra utfört uppdrag.

Hemma väntade kusin Julia och resten av familjen.
Man blir som mamma helt rörd över att se glädjen i syskonens ögon av att se sin syster igen.
Alicia som är den mest känsliga av barnen ringde även igår kväll för att kolla läget med sin syrra.
Goa ungar!!

Nu har Nikita och Julia bäddat ner sej i sofforna i vardagsrummet för att Nikita ska slippa trappan i natt.
De sover så gott.
Anjelin är, som sagt hos farmor inatt.
Och jag kan inte låta bli att undra vad den kära pappan har packat ner i väskan åt henne. Tänker inte fråga men nyfiken är jag.:-)
Ja, ja jag jobbar på att släppa kontrollen.;-)
Emilio komenderade mamma och pappa till vår säng där han skulle ligga i mitten och vi skulle tillsammans mysa och titta på barnprogram.
Vi lydde och han somnade snabbt. Mys!!
Och ja....
Tonåringarna då?
Michaela drog iväg med fyra killar i en audi för att åka runt lite och kolla läget.
Jaha ska man få nervkollaps eller fortsätta jobba på kotrollbehovet?
Jag väljer det sista med lite svårighet, men känner mej duktig och nöjd.
Alicia är på fritidsgården som vanligt.
Hon tar stort ansvar där och står ofta i kiosken som de mest ansvariga ungdomarna får göra.
Dessutom tror jag hon tycker att det är tryggt och bra på den drogfria fritidsgården för hon gillar inte när kompisarna dricker.

Så nu är jag iaf i mitt hem och mannen sitter här vid sidan om mej och tittar på en film.

Jag har en sådan himla TUR som har just den här familjen!

Hoppas ni orkade läsa alltihopa så jag inte tröttade ut er.
Hoppas ni alla har det lika bra som jag!

Kramar Helena

Åker till Lund nu

Med magen full av fjärilar.
Nikita verkar dock helt lugn.
Då gör jag nog ett bra jobb iaf?
Ångesten är stor, men nu åker vi.

Kramar Helena

Får inte till det!!

Har ändrat till höst i bloggen och jag gillar bilden jättemycket.
Men bakgrundsfärgen får jag bara inte till!
Kräkful hur jag än gör.
Det är bara frågan om jag ska fulbrun eller fulröd eller fulgul nyans på den.
Surar!
Ni får stå ut med den så här tills jag får rätt på den.

Idag har jag jobbat lite och det är alltid trevligt.
Nästan iaf.;-)
Resten av dagen har det inte hänt så mycket.
Vi tar det lugnt och laddar inför besöket i Lund imorgon.

Kramar Helena

Måndag igen

Har bara gjort det vanliga...

Öppna förskolan, handlat lite, fixat lite hemma, kört till innebandyn i Klippan.

Ja så ungefär.

Bjuder er på en bild på två busiga barn.

Kramar Helena

Tittelitut!

Kikar in här en snabbis innan jag ska anfalla min säng.

Dagens höjdpunkt var när Alicias lag i innebandy vann över Ängelholm.
Alltid viktigt att vinna över just de.
Matchen var otroligt spännande!
Inte bra för varken hjärta eller nerver.

Resten av dagen har vi bara slappat och haft det bra.

Kramar Helena

Nu har vi firat...

Ja det har firats födelsedagar i flera dagar här nu ju.

Nu är de två födelsedagsbarnen färdigfirade för i år.

Två nöjda tjejer som fått fina presenter.

Vi har oftast inte så mycket gäster vid våra födelsedagsfirande och jag tycker det är bra att barnen inte blir överösta av presenter.

De får bra saker som är användbara och mycket lite leksaker.

Perfekt, tycker jag.

Nikita följde med mormor och morfar hem över natten.

Moster Mia och kusin Julia är ju där till simorgon och då brukar även Nikita vara det.

Lovade bild på Nikitas fina tigertårta och här kommer den.

En mycket enkel tårta som ser väldigt lyxig ut.

Köpte tårtbilden på tradera för en liten peng.

Här är Anjelins prinsesstårta.

Enligt henne är det så här en sån tårta ska se ut.

Marsipanen är ganska oviktig.

Det är prinsessan som är viktig.

Även den här tårtbilden köpte jag på tradera.

Anjelin fick ritsaker i present idag.

Dessa har hon roat sej med väldigt länge ikväll.

Hon gillar verkligen att rita.

Det är också ganska skönt när hon lägger sin energi på annat än bus.;-)

Lägg också märke till det vackra prinsessparaplyet som hänger på stolen.

Ännu en mycket uppskattad present idag.

Just nu promenerar hon omkring i hemmet med paraplyet vackert på axeln snurrandes som vilken fin dam som helst.

När hon nu gick förbi mej passade hon på att fråga:

-Mamma när får jag börja sminka mej?

Hujeda mej!

Vad ska det bli av denna lilla prinsessa?

Resten av familjen roar sej med att titta på film och jag tror minsann att jag strax ska göra de sällskap.

Kramar Helena

Anjelin 6 år

Idag fortsätter vi födelsedagsfirandet.

Anjelin fyller sex år.

Åh som hon har längtat!

Glad som en lärka öppnade hon paket i morse och gav sej sen iväg till skolan.

Till skillnad från Nikita så finns det hur många bilder som helst på linslusen Anjelin.

Så jag bjuder på en för varje år.:-)

Börjar med en bild som ligger mej varmt om hjärtat.

Den är tagen när syskonen för första gången träffar sin nya lillasyster.

Ja jag har ju sagt att hon varit vild och galen sen födseln.

Bara se hur hon lyser av bus.

Lika mycket bus när hon hunnit bli två år.:-)


Tre år gammal och som vanligt på hugget framför kameran.

Tokfian när hon nästan är fyra år.

En fin femåring.

Denna bilden är en av mina nyare favoriter.

Nu är hon äntligen sex år.

Födelsedagen firas lite mer imorgon då det kommer lite gäster.

Fin barbieprinsesstårta ska det serveras då.:-)

Kramar Helena

Nikitas elvaårsdag!

Den firar vi idag.

Tänk att hon redan är elva år!

Hon den lilla som föddes rakt in en enda stor, fast ganska trevlig, röra.

När hon föddes var Michaela sex år och hade precis börjat i förskoleklassen.

Alicia var 3½ år med en vilja som få.

På den tiden hade vi även ett fosterbarn, Marika, som var nästan 3 år när Nikita kom.

Så fullt ös var det här.

Tyvärr har jag inga bilder på datorn från den tiden.

En annan dag kanske jag letar upp lite pappersbilder och stoppar in här.

Just nu hittade jag den här bilden som är tagen, nästan exakt, för sex år sen.

Nikita fyllde ju fem år dagen innan Anjelin kom till världen.

Ja det är då Anjelin som är bebisen på bilden nedan.

Nikita är doldisen ibland våra barn och nu när jag letade bilder på henne upptäckte jag att det inte finns så jättemånga.

Hon är inte den som håller sej längst fram, om man säger så.

Men på födelsedagarna brukar hon fastna iaf.:-)

Här är en bild från sexårsdagen.

Nikita har alltid gått sin egen väg och är nöjd med det lilla.

På de flesta av mina bilder ser man att hon är i sin egen lilla värld och sitter och drömmer lite.

Damen är begåvad med en stor dos av fantasi och berättar gärna långa historier om både det ena och det andra.

Ett stort hjärta har hon med.

Bryr sej om alla och är den som alltid är först med att ta till sej någon om det kommer någon ny till klassen i skolan eller så.

Nu ikväll har vi ätit en fin tigertårta och Nikita har fått födelsedagspresenter av mormor, morfar och Ullafarmor.

Och så av oss i morse, såklart.

Hon är nöjd med dagen fast längtar lite till lördag då det kommer lite mer firande.

Åh jag är så glad för alla mina barn!

Tänk vad vi kunde lyckas med!

Kramar Helena

Fullt upp

Det har det varit idag.
Slutade jobba klockan 8 i morse.
Direkt hem för att göra i ordning Emilio och åka till öppna förskolan.
Därfrån hem för att äta middag.
Tur Ronnie var hemma så att han lagade den åt oss.;-)
Sen in till Väla för att möta upp Michaela som kom från skolan.
En mysig eftermiddag fick vi tillsammans.
Present till Anjelin inhandlades.
Två tröjor till mej med.:-)
Present till Nikita kändes helt omöjlig att hitta.
Så till sist gav vi upp och körde in till Annacill.
Där finns alltid fina saker!

Väl hemma igen var det nästan dax att lägga små barn.
En film har vi också hunnit med att se ikväll.
Fast 5 såg vi och den var riktigt bra.
Jag gillar full fart i filmer!

Nu sitter jag här och hostar och snörvlar så jag tror jag ska gå och lägga mej.
Imorgon är det kalasdax för Nikita som fyller 11 år.
Var blir tiden av?

Kramar Helena

Jag gillar mitt jobb!

Idag är jag tillbaka på mitt jobb, på riktigt.
Gästspelade lite här förra lördagkvällen ju men det räknas inte.
Annars är det två månader sen jag var här.
Och jag måste säga att utmaningar och nya erfarenheter är jättebra och nyttigt.
Alla borde flytta runt lite för att få lite nytt tänk och miljöombyte.
För om inte annat så upptäcker man då, eller jag gjorde det iaf, hur mycket man gillar det man har.
Ja inte för att jag längtade härifrån innan. Absolut inte.
Men det ÄR nyttigt att se lite annat och få lite distans till sin egen verklighet.

Men åh vad det är skönt att vara tillbaka på det gamla vanliga jobbet med de gamla vanliga tiderna!

Dagen hemma har mest varit lugn.
Så lugn den kan vara med den där busiga fyraåringen.
Han som alltid varit så himla lugn och lätthanterlig, hittar nu på allsköns bus och tokigheter.
Tur att han går på kyrkis lite så att han får något annat att tänka på ibland.:-)

Just nu är det annars mycket planering och tankar i huvudet.
Nikita och Anjelin fyller år här i slutet av veckan.
Jobbhelg och lite innebandy ska också få plats.
Nästa vecka ska Nikita göra den där muskelbiopsin i Lund och jag vet inte om hon eller jag är mest nervös...
Inte fick jag mycket ut av att ringa dit och fråga lite heller.
Ville veta om vi ska sova över tex.
Vi har ju fått en tid på onsdagen men biopsin är på torsdagen.
Svaret på den frågan var svävande som en luftballong.
-Man brukar inte sova över, men de kanske har tänkt att ni ska det. Ni kan ju själv bestämma, bara vi vet. Iaf får ni ju reda på det när ni kommer hit.

Ja det är ju så dax..
Man kanske vill förbereda sitt barn lite?
Och så kanske man vill ha med sej lite saker?

Nåväl.
Jag och Nikita har diskuterat saken och hon vill sova över. Så jag ska ringa igen och se om vi kan bestämma det.
Jag tror att de kan vara bra att vara där med alla miljoner frågor som det barnet kan ha.:-)

Ska försöka att inte grubbla så mycket på det där. Det är ju ett tag till. Men fy attan för när barnen ska sövas. Jag får ångest så det räcker och blir över!
Bäst jag tänker på något annat ett tag till!

Imorgon ska iaf jag och Michaela till väla.
Funderar på en liten tur till Annacill också, bara för att det är mysigt.
Ska bli kul med en eftermiddag med Michaela med. Hon är alltid rtrevligt sällskap.
Eller iaf för det mesta.;-)

Jag planerar med att börja fota lite mer igen. Har legat lite lågt med det där.
Har inte riktigt orkat.
Men nu är jag lite sugen igen.

Får väl se vad som hinns med framöver.
Ta hand om er mina vänner.

Kramar Helena

Ett snabbt litet inlägg

Bara för att det ska finnas ett inlägg för idag.:-)

Har inte gjort så mycket idag på dagen.
Jag och Emilio har plockat lite och städat lite, bara.

Ikväll höjdes tempot och först körde jag till Klippan för att Alicia skulle träna innebandy.
Sen direkt hem och nästan kastade av henne i farten för att snabbt åka ner till skolan på föräldrarmöte i Nikitas klass.

Tog mej ett snack med hennes fröken om hur ont Nikita har just nu och lite sådant.
Hoppas hon nu fattar.
Har inte gått så bra hittills...
Men den snurran ska jag inte nysta in mej i nu för då kommer jag aldrig i säng.

Kramar Helena

En fullspäckad helg

Det har vi haft.
Och här kommer en sammanställning.:-)

I torsdagskväll fick vi härligt norrlandsbesök.
Allra goaste Cajsa och hennes dotter Mimmi körde över 70 mil hit då.
På fredagsmorgonen drog vi iväg i dimman till Gekås i Ullared.
Herrejösses med folk det var där då!
Men vi hittade fina saker iaf.
Och en trevlig lunchdejt med Linda, som också ingår i det goa pölsegänget, fick vi med.
Direkt från gekås bar det av till loppislokalen för att ställa i ordning borden till säljarna och packa upp våra egna saker som vi skulle sälja.
Vid det laget hade jag en lagom elak migrän och kände mej fullständigt kass.
Tur att jag har en snäll dotter som hjälpte mej att bära lådor.
Lite piller senare kunde jag iaf fungera igen.
Lagom till vi var ganska färdiga på loppisen dök nästa goa pölsekäring upp.:-)
Matilda från Ljungby kom för att se på röran i lokalen och sen tittapå idol med oss.
För idol är minsann viktigt!:-)

Det blev en LÅNG men otroligt mysig dag!

Lördagen blev också den en lång historia.
För mellan fredagen och lördagen kom det en helt och fullständigt hopplös natt utan någon sömn alls, i princip.
Emilio hade svårt att sova av någon anledning och Anjelin hade ont i örat.

Så denna mamman var allt annat än pigg när vi drog iväg till loppisen på morgonen.
Men det var roligt ändå.
Dock sålde vi inte så bra som vi trodde vi skulle göra.
Men vad gör det?
En del blev vi av med iaf.
På eftermiddagen fick vi lite paus för att sen på kvällen gå på konsert med paradorkestern.
Det är alltid lika imponerande och stort.
Härligt att få vara delaktig i detta fina!
Och att ha en dotter som är med känner jag mej stolt över.
Väl hemma igen skulle vi titta på film tänkte vi.
Pirates of the Caribean 4 valdes och de filmerna är ju mina favoriter.
Men efter nattens bravader så var jag så trött så att jag fick gå ock sova istället.
Åh så skönt det kan vara att sova!!

Vaknade ganska utvilad idag.
Kändes tråkigt att det var dags för Cajsa att åka hem.
Vi får hoppas vi ses snart igen!

Dagens utflykt gick till Klippan för att heja på Åbys tjejer.
Seriepremiär mot Palmstaden stod på schemat.
Det blev en rolig match och tjejerna vann med 5-1.

Resten av dagen har vi bara tagit det lugnt och laddat för en ny vecka.
Och det kunde ju behövas.:-)

Tack, Cajsa, för en galet rolig helg!!

Kramar Helena