Nu tyckte vi att det var nog och ringde till vårdcentralen i morse.
Beredde mej på en kamp om att få komma dit med henne men jag behövde bara säga att hon haft ont sen i måndags.
Förberedde mej på ännu en kamp om att få pencillin när vi skulle träffa läkaren.
Man brukar inte ge pencillin längre vid öroninflamation utan det ska räcka med nässpray och alvedon.
Men inte heller där behövde jag strida.
Det hade gått hål på trumhinnan och då behandlas man alltid med pencillin.
Så nu börjar fajten.
Vidrigt äckliga kåvepenin tre gånger om dagen i fem dagar.
Dos intogs modigt men grimaserande.
Resten av dagen har stackarn haft ångest för kvällsdosen.
Hur ska detta gå?
Hoppas vi lyckas få i henne det här så att hon blir friska snabbt.
Håll tummarna för oss!
Kramar Helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar