Behövs det?
Man kan knappt tro det i alla fall...
Jag sitter alltid uppe ganska länge på kvällarna.
Det är då jag har min tid då jag gör vad jag vill.
När jag sen gick och la mej igår var det en lite kille som vaknade och inte ville sova mer.
Till kl 5.00 minst hade han lust att småprata, sjunga och snurra runt.
Jag säger bara att denna mamman är trött!
För inte kunde jag sen ligga och sova särskilt länge.
Andra barn skulle ju göras i ordning.
Ge mej sol och värme så jag orkar mera, tack!
Fast idag har vi haft 10 grader och det är inte fy skam i februari.
Älska våren alltså!
Kramar Helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar