18 år!

Var blev alla de åren av?
Det är redan 18 år sen vår överlevnadsbebis föddes.
Det lilla hjärtat som gjorde att det gick att andas igen.
Som gjorde att livet var värt att leva igen efter sorgen Emilias födelse och bortgång gav.

Nu är det lilla hjärtat nästan vuxen.
Nu ska hon snart stå på egna ben.

Men hon är alltid vårt lilla hjärta, precis som alla våra andra små hjärtan.

18-årsdagen har firats med sång och present i morse.
Fina blommor på jobbet.
Och önskemiddag nu ikväll.

Dessutom skickades hon av sin pappa att köpa cigaretter.;-)

Nu är hon på vift med vänner och i helgen väntar värsta firandet.

Kan inte barnen vara små alltid?

Kramar Helena