Ny skola för Alicia.
Nya vänner.
Pendla till staden.
Krydda detta med byte av innebandyklubb och lag.
För en person med starkt kontrollbehov och en önskan om klara vanor och rutiner betyder detta kaos och överhettning i hjärnan.
För oss i omgivningen betyder det också ganska mycket kaos.
Men vi klarar detta tillsammans.
Och det blir bra.
Första veckan är gjord och allt verkar bara bli bättre.
Skolstart för liten Emilio som inte är liten längre.
Han är glad och nöjd i det stora hela.
Men som han sa, "jag gillar inte riktigt att Anjelin inte är där jag är i skolan".
Goa unge!
På fritids är de ju iaf tillsammans och de trivs båda som fisken i vattnet.
Vi andra softar i hemmet som är väldigt lugnt om dagarna, nuförtiden.
Tänk er själva att här varit fullt hus heeela sommaren och nu är det bara jag, liten lillebror och mannen i huset.
Så nu har iaf den första skolveckan gått och alla verkar vara nöjda med tillvaron.
Galet trötta ikväll, men det är ju egentligen bara bra.
Jag får nog erkänna att jag med är ganska trött.
Mycket tider att hålla ordning på.
Böcker att klä och nya dagar att komma ihåg för gympapåsar och badkläder.
Och så den där frukten varenda dag.
Ja jösses det är ju ett heltidsjobb det här.
HUR ska jag ha tid att jobba?
Aja jag har ju gjort det förr och lär klara det igen.
Men vill jag?
Nix pix!
Men det är bara att göra, som jag brukar säga.
Imorgon vankas det bröllop.
Mycket spännande, minsann.
Hoppas att jag har laddat batteriet på kameran och att vi lyckas hålla ihop skocken när vi är där.
Jisses vad vi är många när jag tänker efter...
Bara att vi måste köra med två bilar dit för att få plats med oss alla säger ju sitt. :-D
Nåja nu tror jag att jag ska leta upp min kudde, som jag tycker mej höra kallar på mej.
Imorgon bitti ska jag njuta av att jag inte behöver gå upp och göra i ordning små skolbarn.
Kramar Helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar