Det gäller ju att gå all in.
Så festen började vid middagstid i lördags hemma hos en vän.
Någon timme senare drog vi iväg i det mullrande slagskeppet till mötesplatsen Hishult.
Där väntade fler mullrande vidunder och fler anslöt längs vägen.
Under eftermiddagen och kvällen gick turen vidare via Laholm, Mellby och Båstad.
Drickan flödade, skratten var många och galenskaperna likaså.
En del missöden skedde men i det stora hela hade vi en toppendag/kväll/natt.
Det värsta missödet, för min del, var nog min klämda fot.
Min fot är ganska liten och den klämd i en tung amerikansk bildörr gör ont.
Söndagen ägnades åt kvalificerat slappande.
Man borde ju lära sej att man blir trött av att vara ute halva natten och sen behöva gå upp med små barn.
Men det var det allt värt.
Dock var min klämda fot inte alls nöjd med tillvaron.
Idag gav jag upp och följde med min fot till doktorn.
Blev genast skickad på röntgen, så klart.
Men som tur är så var inget brutet!
Tilltufsad som 17 men ganska hel inuti.
Så det är bara att stappla vidare och hoppas på att den läker fort.
Tackar min kära vän i nöden, Karin, som kunde köra mej till staden eftersom jag ju inte kan växla med den missnöjda vänsterfoten.
Vad skulle man göra utan vänner?
Nu dröjer det ett tag tills vi ger oss ut på bravader igen.
Jag trivs nog ändå bäst hemma för det mesta ;-)
Kramar Helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar