Här händer det saker!

Ja jösses vilket tempo!

Som jag berättat var vi ju på Bakken i onsdags.
Så himla mysigt!
På torsdagen var det dags att hämta hem Anjelin och Nikita från kollot.
Nöjda men trötta tjejer var det som kom hem.

Fredagen var en tokig dag..
Dagen jag fyllde 40 år.
Jag har haft en del ångest för detta och har lite av det än.
Mina fina barn körde tillsammans ner till coop och köpte blommor och bullar och dukade sen fram frukost åt mej.
Gullungar! <3
På förmiddagen blev jag firad av min kära Ullefarmor och min pappa.
Fina presenter fick jag!

Men den här dagen var inte bara min födelsedag.
Det var även dagen då Michaela fick nycklarna till sin alldeles egna lägenhet.
Vilken konstig känsla...
På kvällen var alla möbler och en hel del saker inflyttade.
Michaela sov dock inte där denna natten.
Inte redo än.

Igår firades jag med en massa tårta och jättefina presenter av både familj och vänner.
Jag är så nöjd och glad.
De som firade mej känner mej verkligen.
Det märks på presenterna.
Jag fick tex en middag men övernattning och barnvakt.
Kan det bli bättre?
Jag fick också böcker om fotografering, presentkort på väla och ikea och pengar att spendera på bara mej.
Fina ljusstakar och blommor med tokfina krukor fick jag också.
Även en mycket fin gammal arvesak som värmer i hjärtat har flyttat hit.
Och en fin liten ängel och ett ljusfat.
Så mycket fint...

När jag gått och lagt mej och låg och tittade på tv så fick jag ett sms.
"Hemma!"
Goa ungen som vet att mamman vill veta att hon är ok trots att hon sov första natten i sin lägenhet.
Det måste väl ändå betyda att vi lyckats i fostran och förtroende?

Idag har vi haft soligt och fint så premiärdoppet i sjön har klarats av.
Ensam där med tre små bar är inte alls min grej så det blev inte så värst långvarigt.
Men barnen var nöjda i alla fall.

Och så har vi då skickat iväg Alicia på sin allra första utlandsresa.
Prag ska hon till med innebandylaget.
De ska spela cup men också roa sej.
Ångesten för detta ignorerar jag så mycket jag bara kan.

Det är minsann ett slitsamt arbete att vara mamma.
Inte konstigt att jag börjar bli väldigt gråhårig.

Imorgon påbörjas Ronnies andra semestervecka.
Vi ska de närmsta dagarna göra så lite som möjligt, tänkte vi.
Tror ni vi lyckas? :-)

Kramar Helena