Sista jobbhelgen på ett tag

Med blandade känslor jobbar jag en rejäl jobbhelg för sista gången på obestämd tid.

Egentligen älskar jag att vara hemma med barnen.
De är liksom min karriär.

Men jag trivs på mitt jobb.
Både med arbetskamraterna och med brukarna.
Jag känner att jag gör ett bra jobb.

Nu väntar nya tider.
Jag ser så mycket fram emot vår nya utmaning och är så glad att just vi är utvalda till detta.

Vilken tur jag har!

Kramar Helena

Lite innebandy med

Som ni vet så går det en del tid till innebandy här.
Försöker länka här så ni kan följa Alicias lag.
Åby ibk är det ni ska spana på. ;-)

F 16

F 15

Kramar Helena

En hemlighet

Vi har burit på den ganska länge.
Minst ett par månader.
Ibland har jag nästan spruckit men inte ett ord har ni fått läsa om den.

Men NU kan jag dela med mej.

Ni får inte veta några detaljer precis.
Men ni kan kanske få en liten förståelse för varför det varit lite tyst i bloggen på sistone.
Min blogg handlar ju om mitt liv och vad som rör sej i mina tankar.
Den här hemligheten har upptagit det mesta av min tankeverksamhet under en tid och jag har ju då inte kunnat dela detta med er.

Jag vet inte hur många som egentligen läser min blogg och vilka ni är.
Men de som känner mej personligen kommer antagligen inte att bli speciellt förvånade.

Nu ska jag inte hålla er på sträckbänken mer. ;-)

Vi är nu godkända som familjehem.
Vårt hem är godkänt, vårt liv är godkänt och vi som personer är godkända.
Innan jul kommer vår familj få ta hand om en liten pojke som är knappt två år.
Vi är jätteglada!

Vi är fullt medvetna vad uppdraget handlar om och vad det kräver av oss.
Det är inte första gången vi gör det här, men det är några år sen senast.
Vi också fullt förberedda på att det kommer reaktioner på detta beslut.
Både positiva och negativa.

Ni som läser här får gärna fråga om ni undrar något.
Allt kan jag ju inte svara på pga sekretess och liknande.
Men fråga på.
Jag svarar om jag kan.

Så nu följer en tid av förberedelser.
Inför jul och inför att ta emot ett litet barn.
Mycket att stå i men härligt, härligt!




Och så ett litet tillägg till en person som troligen inte läser här.
Förhoppningsvis sprider sej detta till dej ändå.
Du din anonyma stackare som anmälde oss till soc.
Vi har inte glömt dej än.
Lååååååång näsa på dej!!
Vi duger minsann som vi är, vi.
Vi är till och med uppskattade.
Känn på den, du.


Kramar Helena

Kvitto

Vi lever som vi har lust till.
Tillbringar det mesta av vår tid med barnen och varandra.
Det är bara så det är, helt naturligt.

Någon gång ibland så får man ett litet kvitto på att det betyder något för någon.
Jag erkänner utan omsvep att det känns härligt i både själ och hjärta när det dyker upp, det där kvittot.

Idag sa ett av barnen de värmande orden:
-Åh vad jag är glad att jag har er som föräldrar.
Ni ställer alltid upp och finns alltid till hands.

Det enda jag gjort för att locka fram dessa fina ord just idag var att följa med på två innebandymatcher och bara vara...
För övrigt så gjorde Alicia sitt första mål för säsongen i den första matchen som de även vann.
Den andra matchen håller vi tyst om ;-)

Resten av dagen har vi tillbringat i soffan till "så mycket bättre".
Perfekt underhållning!

Eftersom ni inte hörde ett ljud från denna blogg i går så kan jag berätta att de vankades mycket trevlig tetantskväll.
God mat, trevlig sällskap och som vanligt många skratt.

Nu väntar filmkväll.

Hoppas ni har en bra helg, mina vänner.
Kramar Helena

Varannan dag

Det verkar vara så ofta jag ska blogga nu.
Och inte ens då har jag så mycket att skriva ;-)

Det händer inte så mycket här nu.
Förkylningen i familjen vandrar omkring från den ena till den andra.
Jag gick upp i arbetstid den 1 november.
Från 50% till 75%.
Det känns faktiskt av en del.
Framför allt nu när vi alla är lite risiga.
Vädret hjälper inte till att göra hösten kortare, heller, precis...

Imorgon väntar dock en trevlig dag!
Men mer om det då ;-)

Kramar Helena

Längtar till advent

Det får man väl göra nu?
Jag längtar efter den där härliga känslan när man får hänga upp julgardinerna och ställa fram ljusstakarna.
Att lite efterhand ta fram en och annan röd duk och lite till ljus.
Jag längtar också efter att smussla med julklappar och planera vem som ska få vad.
Men än har vi inte köpt några julklappar alls.
Suger på den karamellen ett tag till.

För att återgå till verkligheten så känner jag mej nu ganska frisk.
Så nu återstår att sluta äta goda saker för att det är synd om sjuka mej och att istället börja träna igen.
Ja, ja jag gör det snaaart ;-)

Igår var jag hos tatueraren och plågades lite igen.
Jobbar på att fylla min vänstra arm med maoriskt mönster.
Lite har ni fått se men nu får ni inte se mer förrän projektet är klart.
Är det spännande?
Det tycker jag iaf ;-)

Idag har jag varit på utvecklingssamtal för Emilio.
Det var intressant eftersom han ju bara varit på dagis sen i augusti/september.
Efter en lite knölig början så går det nu hur bra som helst.
Han leker fint med alla och utvecklas som han ska.
Känns väldigt skönt!

Jag avslutade dagen med att jobba.
Ett trevligt arbetspass.

NU är det dax för kudden!
Det gillas ;-)

Kramar Helena

Wiiihooo

Jobbhelgen är över!!
Snacka om att helgen varit intensiv.

Började jobba kl 8 i fredags morse.
Slutade kl 10 i lördags förmiddag.
Vi har sovande jour på jobbet så man fixar ett sådant jobbpass ganska enkelt.

Åkte hem en sväng och laddade för resten av dagen.
Innebandy med F15 i Tyringe mot Röke väntade härnäst.
En spännande match med hög puls för alla åskådare.
1-1 blev slutresultatet och det är vi nöjda med.

Direkt från Tyringe drog vi till Klippan för match med F16 mot Skurup.
En lika spännande match bjöds vi på där.
Dock med ett mycket högre tempo.
Tills sist lyckades våra tjejer vinna med 6-5.

Alicia gjorde mycket bra ifrån sej och mamman är nöjd.
Ungen är om möjligt ännu mer nöjd.

När matchen var slut och mamman samlat nerverna en stund, drog vi genast hem.
Lämnade av en sliten unge och hämtade upp en man.
Sen flängde bilen mot Ängelholm.
Där väntade trevligt sällskap i bowlinghallen.
Många skratt och mycket god mat senare åkte vi hem till kudden vid midnatt.

Trodde ni att jag var ledig sen?
I så fall trodde ni fel.:-)
Jobbdagen började kl 10 idag.
Kl 21 joinade jag ledighetskommitén.
Äntligen!

Så den här helgen har jag hälsat på i mitt hem enbart några få korta stunder.
Så får det vara ibland.
Bara jag får ladda lite nu så går det så bra så.

Måste bara skriva att jag börjar få lite julkänsla här.
Längtar tills jag kan hänga upp lite julgardiner och få upp lite julljusstakar.

Längtar ni?

Kramar Helena